Den typiske svenska vikingen

Vikingarna är kända för att ha varit vilda, brutala krigare som for iväg på olika plundringståg i Europa och även ännu längre bort, men det är inte riktigt sant. Korrekt är att det visst förekom en hel del krig och plundring, men de allra flesta var faktiskt hemma och brukade jorden. De svenska vikingarna ägnade sig dessutom betydligt mer åt handelståg än åt plundringståg.

Österled

Grovt sagt kan det sägas att de danska och norska vikingarna plundrade medan de svenska vikingarna for iväg åt öster, mot dagens Ryssland och bedrev handel, byggde upp handelsplatser utmed de ryska floderna och faktiskt hjälpte till att lägga en grund för dagens Ryssland. För att det skulle bli en framgångsrik handelsfärd gällde det att bygga upp fungerande handelsplatser och centrala punkter, och därför såg handelsmännen till att organisera och utveckla sådana. Kända handelsplatser är dagens Novgorod och Kiev, som på vikingatiden kallades för Holmgård och Könugård. Vikingarna tog sig ända ner till Konstantinopel som då kallades Miklagård, där kejsaren lät bilda ett eget livgarde bestående just av svenska vikingar eftersom han inte litade på sina egna män.

De här handelsplatserna befästes av handelsmännen för att de skulle kunna skydda sin handel, och många svenska resenärer bosatte sig permanent i Kiev, Könugård. En av dem, Rurik, sägs i den ryska Nestroskrönikan vara en av dem som faktiskt grundade det ryska riket.

Hemma i Sverige levde vikingarna sina liv i takt med årstiderna, sådde och skördade, tillverkade och handlade. I Burs på Gotland finns nu en rekonstruerad vikingagård du kan besöka. Detta började på 70-talet då en skolklass hittade en nedgrävd vikingaskatt på just det stället. Gården visar betydelsen av jordbruket, religionen och de dagliga sysslorna, men genom rekonstruktioner visar den även att inte alla hus var helt byggda i trä, utan även av sten och lera.